jag vet inte vad det beror på men ibland klarar jag bara inte av någon annan än mig själv, och knappt det.
det är som om någon tar en sax och klipper alla band.
det jobbiga är: att det går över så fort. då är banden tillbaka och jag gråter för att dom var borta och för att dom kom tillbaka. ibland gråter jag för att dom inte kommer tillbaka. avklippta för alltid.
jag har ganska många sådana avklippta bandstumpar som hänger från hjärtat. ibland gråter jag för att dom desperat letar efter den andra stumpen. banden drar och det är då jag får skavsår.
det jobbiga är: dom är kroniska. dom är för alltid.