blöder på hälarna av helvetesskavsåren från mina nya martens, men det gör inte så mycket för jag har klarat av att göra en läxa till franskan i tid samt skrivit lite på psykologiuppgiften. tänker på lyckoängeln i tyg jag fick av mamma häromdagen och sväljer förstånd tillsammans med tabletter. längtar efter morgonkaffet och att vänta på bussen omringad av snötäckt decembermark. hålet i magen, eller om det är bakom bröstkorgen eller bakom revbenen, känns inte lika obehagligt just nu.