fredag 27 september 2013

ibland längtar jag efter något som gör ont
det skäms jag för

för att ha ont är det värsta som finns
och jag kan inte förstå hur man kan önska något sådant

kanske vill jag bara känna något

jag tror att det är när jag är mittemellan
inte uppe på moln
eller nere på asfalten
utan bara raklång
som jag längtar efter smärta

bara för att få känna någonting
för jag tror att jag är beroende
eller snarare besatt
av att känna

det är väl därför jag jämt blir kär
och försöker känna så mycket som möjligt

det är min svaghet
det är vad som gör ondast
att känna

knytnävsslag eller smekning
snälla, rör mig
ge mig något som känns

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar